When Is a Principal Charged With an Agent’s Knowledge?

Question: Detecting species presence in vegetation and making visual assessment of abundances involve a certain amount of skill, and therefore subjectivity. We evaluated the magnitude of the error in data, and its consequences for evaluating temporal trends. Location: Swedish forest vegetation. Methods: Vegetation data were collected independently by two observers in 342 permanent 100-m2 plots in mature boreal forests. Each plot was visited by one observer from a group of 36 and one of two quality assessment observers. The cover class of 29 taxa was recorded, and presence/absence for an additional 50. Results: Overall, one third of each occurrence was missed by one of the two observers, but with large differences among species. There were more missed occurrences at low abundances. Species occurring at low abundance when present tended to be frequently overlooked. Variance component analyses indicated that cover data on 5 of 17 species had a significant observer bias. Observer-explained variance was < 10% in 15 of 17 species. Conclusion: The substantial number of missed occurrences suggests poor power in detecting changes based on presence/absence data. The magnitude of observer bias in cover estimates was relatively small, compared with random error, and therefore potentially analytically tractable. Data in this monitoring system could be improved by a more structured working model during field work.Original publication: Milberg, P., Bergstedt, J., Fridman, J., Odell, G & Westerberg, L., Systematic and random variation in vegetation monitoring data, 2008, Journal of Vegetation Science, (19), 633-644. http://dx.doi.org/10.3170/2008-8-18423. Copyright: Opulus Press, http://www.opuluspress.se/index.ph

Vegetationsförändringar i svensk skogsmark mellan 1980-och 90-talet

Riksskogstaxeringen och Ståndortskarteringen utgör tillsammans de enda objektiva och regel­ bundet återkommande Inventeringarna av Skog, Skogsmark och Vegetation i Sverige. Resulta­ten utgör en viktig del av underlaget for Miljöövervakningen av Landekosystemen. Ståndortskarteringen Inventerade under Perioden 1983-87 ca 23500 av Riksskogstaxeringens fasta Provytor över hela Landet. Från och med 1993 och fram till 1997 har ungefår hälften av dessa Återinventerats för första gången. Återinventeringsintervallet är ca lO år. Ett viktigt syfte med Inventeringen är att Studera Vegetationens sammansättning och variation över tiden. Tidigare bearbetningar av Ståndortskarteringens Vegetationsdata har rört tillståndet på 1980-talet. Syftet med denna Arbetsrapport är att preliminärt granska vilka forändringar som inträffat mellan 80- och 90-talet, samt att Dokumentera erfarenheter om hur Data ska utvärderas för att undvika felaktiga slutsatser. Tonvikten ligger därför på att granska och värdera jämförbarheten mellan den l :a och den 2:a Inventeringen. Tolkningar och förklaringar av Resultaten mot bakgrund av möjliga verkliga förändringar i t.ex. Skogsskötsel, Deposition av Luftföroreningar, Viltbete och Klimatvariationer har inte gjorts. Ett drygt 50-tal vanliga Arter eller Artgrupper i Skogsmark har Studerats. Utvärderingar av forändringar i förekomst och täckningsgrad har genomfarts. På grund av att vissa ändringar i definitioner genomfarts, samt att det finns skäl att tro att Artkunskaper och bedömningsgrunder i någon mån kan ha varierat mellan Inventeringar, ges följande Rekommendationer for tolkningen av Resultaten. • Resultat som baseras på Registreringar av förekomst/ej förekomst av mer eller mindre omisskännliga Arter/Artgrupper kan betraktas som relativt säkra, förutsatt att Artenl/ Artgruppen ej berörts av ändringar i design eller definition. • Resultat som baseras på Registreringar av förekomst/ej förekomst för Arter som är svåra att känna igen, eller for vilka Design eller Definitioner ändrats mellan Perioderna bör tolkas med viss reservation. • Resultat som rör forändringar i täckning bör tolkas med stor forsiktighet Här krävs förfinade och fördjupade Studier för att avgöra i vilken utsträckning konstaterade forändringar är att hänföra till forändrad praxis vid bedömningen eller till verkliga förändringar. Bearbetningarna gav följande resultat: • Vad gäller förekomst på Provytor har 37 av de 52 studerade Arternalartgrupperna ökat signifikant. Flertalet förändringar är begränsade och endast 9 av Arterna har ökat med mer än 3%. Endast 7 av Arterna har minskat i förekomst-ingen av dessa signifikant. • Gräs, Ekorrbär, Blåbär, Lingon, Ljung och Vitmossor är exempel på Arter/Artgrupper där förekomsten har ökat betydligt. • Som en kontrast till ökningen av andelar Provytor med förekomst minskar flertalet Artersl­ Artgruppers täckning. En strikt tolkning av Resultaten skulle alltså vara att de studerade Arterna spridit sig över större Områden (till flera Provytor), samtidigt som deras lokala ut­ bredning minskat. Arealerna där Fält- och Bottenskikt saknas har ökat. Det finns flera Fak­ torer som indikerar att de observerade Forändringarna i täckning behöver utredas ytterligare. • Studien visar att det i en del Moment finns svårigheter att hålla Inventeringsmetod och Observationer konstanta över tiden, trots att stora ansträngningar lagts ned på Utbildning och Kalibrering av Fältpersonalen. Utöver de Resultat om förändringar som redovisas, lämnas även Förslag om fördjupade Analyser. De aktuella Resultaten bör alltså betraktas som preliminära. Viktiga Frågor för fortsatt utredning rör hur eventuella systematiska skillnader i bedömning ska kunna identifieras och korrigeras. Materialet bör sedan utvärderas mot bakgrund av hur viktiga Omvärldsfaktorer kan tänkas ha bidragit till förändringar i Vegetationen, t.ex. Skogsskötsel, Deposition av Luftföroreningar, Viltbete och Klimatvariationer. Andra intressanta Analyser är sådana där varierande bedömningsgrunder över tiden inte är lika allvarliga. Det kan röra jämförande Studier av förändringar i olika Skogstyper, efter olika Skogsskötsel, inom och utom Områden med kraftig Nedfallsbelastning, mellan Skog i olika Åldersklasser, etc

Systematic and random variation in vegetation monitoring data

Question: Detecting species presence in vegetation and making visual assessment of abundances involve a certain amount of skill, and therefore subjectivity. We evaluated the magnitude of the error in data, and its consequences for evaluating temporal trends. Location: Swedish forest vegetation. Methods: Vegetation data were collected independently by two observers in 342 permanent 100-m2 plots in mature boreal forests. Each plot was visited by one observer from a group of 36 and one of two quality assessment observers. The cover class of 29 taxa was recorded, and presence/absence for an additional 50. Results: Overall, one third of each occurrence was missed by one of the two observers, but with large differences among species. There were more missed occurrences at low abundances. Species occurring at low abundance when present tended to be frequently overlooked. Variance component analyses indicated that cover data on 5 of 17 species had a significant observer bias. Observer-explained variance was < 10% in 15 of 17 species. Conclusion: The substantial number of missed occurrences suggests poor power in detecting changes based on presence/absence data. The magnitude of observer bias in cover estimates was relatively small, compared with random error, and therefore potentially analytically tractable. Data in this monitoring system could be improved by a more structured working model during field work.Original publication: Milberg, P., Bergstedt, J., Fridman, J., Odell, G & Westerberg, L., Systematic and random variation in vegetation monitoring data, 2008, Journal of Vegetation Science, (19), 633-644. http://dx.doi.org/10.3170/2008-8-18423. Copyright: Opulus Press, http://www.opuluspress.se/index.ph

Elevational species richness gradients in a hyperdiverse insect taxon: a global meta-study on geometrid moths

© 2016 John Wiley & Sons Ltd Aims: We aim to document elevational richness patterns of geometrid moths in a globally replicated, multi-gradient setting, and to test general hypotheses on environmental and spatial effects (i.e. productivity, temperature, precipitation, area, mid-domain effect and human habitat disturbance) on these richness patterns. Location: Twenty-six elevational gradients world-wide (latitudes 28° S to 51° N). Methods: We compiled field datasets on elevational gradients for geometrid moths, a lepidopteran family, and documented richness patterns across each gradient while accounting for local undersampling of richness. Environmental and spatial predictor variables as well as habitat disturbance were used to test various hypotheses. Our analyses comprised two pathways: univariate correlations within gradients, and multivariate modelling on pooled data after correcting for overall variation in richness among different gradients. Results: The majority of gradients showed midpeak patterns of richness, irrespective of climate and geographical location. The exclusion of human-affected sampling plots did not change these patterns. Support for univariate main drivers of richness was generally low, although there was idiosyncratic support for particular predictors on single gradients. Multivariate models, in agreement with univariate results, provided the strongest support for an effect of area-integrated productivity, or alternatively for an elevational area effect. Temperature and the mid-domain effect received support as weaker, modulating covariates, while precipitation-related variables had no explanatory potential. Main conclusions: Despite the predicted decreasing diversityâtemperature relationship in ectotherms, geometrid moths are similar to ants and salamanders as well as small mammals and ferns in having predominantly their highest diversity at mid-elevations. As in those comparative analyses, single or clear sets of drivers are elusive, but both productivity and area appear to be influential. More comparative elevational studies for various insect taxa are necessary for a more comprehensive understanding of elevational diversity and productivity.Link_to_subscribed_fulltex